Prutt.
Jag har faktiskt rätt att vara lite nere (om man tänker på rubriken kan man även lägga till omogen) just nu. Alla mina vänner är antingen på Halloween-fest eller (i Amandas fall) på jobbet. Själv sitter jag hemma i min studio flat till både höjden och bredden fylld av en konstig känsla.
Det är underligt att man mår dåligt då man inte räknat med att man skulle göra det, över något man lovat sig själv aldrig skulle få vara annat än ett litet frö.
Jag måste säga att det jobbigaste av allt just nu faktiskt är att jag inte kan gråta om jag nu skulle vilja det. Jag vill inte riskera att bli upptäckt av en nyfiken granne eller hemkommande, intet ont anande inneboende (närmare bestämt min rumskompis bror och vännen till min rumskompis bror).
Det är underligt att man mår dåligt då man inte räknat med att man skulle göra det, över något man lovat sig själv aldrig skulle få vara annat än ett litet frö.
Jag måste säga att det jobbigaste av allt just nu faktiskt är att jag inte kan gråta om jag nu skulle vilja det. Jag vill inte riskera att bli upptäckt av en nyfiken granne eller hemkommande, intet ont anande inneboende (närmare bestämt min rumskompis bror och vännen till min rumskompis bror).
Kommentarer
Postat av: Amanda
haha, gud vilket kaosigt liv vi lever. konstiga människor överallt som alltid reskerar att störa. ibland tycker jag om det och ibland blir jag också lite irriterad och på leave-me-alone-humör. usually på bussen dock, när jag väl är ensam.
Postat av: Madde
Amanda: Haha, ja du har rätt. Människor är jobbiga när man vill vara ensam. Men det var inte människorna jag menade riktigt när jag skrev detta inlägg. But never mind. :)
Postat av: rawbert
missar ni varandra hela tiden så ni måste kommunicera via kommentarer på maddes blogg? :)
Postat av: Amanda
I know, Madds, i know. <3
Trackback
