Oh my!

Något slog mig just som en våg. Som en sten i huvudet eller ett slag i magen. En överväldigande känsla. Och nej, jag blev inte hutlöst sugen på korv eller något annat ätbart. Jag insåg att jag måste gifta mig med en brittisk man. Det går liksom inte annars. Jag måste få prata engelska med folk, måste få höra engelska. För fy vad jag skulle tröttna på svenskan. Men brittisk engelska, det tröttnar jag aldrig på. Åh, så fint det är! Jo, nog tycker jag om engelska. Men jag hade ingen aning om detta enorma behov.

Å andra sidan skulle jag kanske kunna nöja mig med en svensk man som pratar väldigt bra engelska (med brittiskt uttal, glöm icke det!). Kanske, var ordet.

Några trevliga exempel på fina britter jag definitivt inte skulle tacka nej till:

   
    

fast bortsett från de fina exemplen här så är det ju ganska svårt att hitta attractive britts, så det är ett problem. men who knows, de kanske finns ute på landsbygden där inte vi har letat?



och jag skulle by the way aldrig kunna gifta med en man som inte kunde svenska. nono. not possible. han får gärna vara britt, men svenska måste han prata!

Sv: Vad roligt! :D Jag vill flytta till London när jag tagit studenten :)

du kan gifta dig med axel? han pratar svinsnygg engelska ;)

Haha, ÄNTLIGEN någon mer än mig som säger att dom gillar brittisk engelska. Jag vet inte vad, men på män är det otroligt attraktivt. Jag tror att jag inte heller skulle ha något emot en brittisk man. Jag menar, precis som du så dras jag ju till dom. <3

Åh, jag gillar honom till höger! :]

Jaa, det är assnyggt med brittisk engelska! För det spelar ju liksom ingen roll om det skulle vara ett skogstroll som snackade, den skulle ändå låta så jäkla bildad och världsvan. Love it! <3

Amanda: Svårt och svårt.. Vi kanske inte letade så noga, eller är för kräsna? Äääsch, du har nog rätt. Och jo, visst skulle det vara jobbigt om pojkvännen inte kunde svenska - men du har ju själv hört hur duktig David har blivit efter att Sofie har lärt honom. Det fungerar om man vill ;)



Lina: Den engelskan vill jag bedöma själv innan jag bestämmer om jag ska gifta mig med din pojkvän ;) Vet att vi pratade engelska med varandra dagen innan jag åkte till England, men minns inte hur det lät. :P



Sara: Haha, men det visste du väl redan att jag gjorde? Annars skulle jag inte ha flyttat till den brittiska engelskans centrum. Hade varit lite självplågande annars. :D Jaa, det är nåt speciellt med britter, hihi ^^



AnnG: Jag blev inte förvånad över din kommentar. ;)



Jessi: HAHA, precis :D <3

england is that way ->

Rawbert: Ja, och är det inte sjukt att jag uppskattar England mer nu i efterhand än vad jag gjorde när jag bodde där? Jag menar, nu skulle jag gärna bo kvar i London. Undrar om det har att göra med min pånyttfödda besatthet av de fyra männen jag nyligen såg live in concert? Kan det vara så att jag bara vill vistas i England för att det är då jag har en (om än fortfarnde liten) chans att träffa dem? Hmm...

åh, the brittish accent <3 tyvärr hörde jag den kanppt någonstans när vi var i london och männen jag såg var inte så mycket att hänga i julgranen. men hey, ones did probably just not look noga enough! Det måste ju finnas mycket nice med ^^

fast jag håller med puhr lite med, vad jobbigt om han inte kan prata pretty svenska <3