Lite text innan sömnen tar vid som inte behandlar sorg eller ilska.
Lucia på ålderdomshemmet då jag fick ha kronan. Skoldiscot där jag blev ihop med Jesper för första eller andra gången och vi dansade tryckare och han var två meter längre än mig och mamma som var dörrvakt hade lovat att inte tjuvkika men gjorde det ändå. Skoldiscot där Sebastian och jag var ett par och vann tryckartävlingen och fick varsin Markoolio-skiva. Alla gånger vi lekte Tjuv och polis eller På rymmen eller Burken och det aldrig slutade vara roligt. Den långa rulltårtan på muren. Väskkön på busshållplatsen och Under hökens vingar kom. Jag hade huvudrollen som Hoppsan i en alldeles egen scen i vår årskurs sista skolteater. Skolavslutningen då Lina skulle ha håret i olika frisyrer beroende på om Samantha hade blivit bra eller inte. Skolavslutningen i femman då vi fick en ros av vår lärare. Dagen hemma hos Ingela när hon inte längre skulle vara vår lärare.
Första dagen i sexan då vi fick veta vilken klass vi hade hamnat i. Två personer som bråkade om en stol när vi skulle skriva historiaprov. MEJP. Jojo, Elin, Lina och jag vann nästan alltid tipspromenaden på högstadiet och jag minns särskilt den gång vi fick ett underligt pris av Ellinor (var det en apa på en penna?). Dansen i ring på balen i nian då jag fick agera man. Skolfotograferingen då jag och Josse hade likadana rutiga strumpor och fotografen hade vita byxor med suspekta gula fläckar. Jojo, Elin och Lina sa att man minsann inte kan vara kär i en kändis men jag sa att det var jag visst, så det så.
Jag hade alltid svårt att skriva det nya året på mina skolpapper i januari. Jag har alltid varit en av de kortaste i klassen. Jag har alltid nånstans vetat vem jag bör ha som vän och inte.
Lite ont i hjärtat får jag när jag tänker på allt detta. Men även om jag så skulle blunda i tusen år och önska mig tillbaka, vet jag att det inte skulle gå. Och man ska nog låta minnena vara ifred för om man upplevde dem igen skulle de ändå inte vara desamma.
Idag har jag försökt att inte få dåligt samvete över att jag har blivit sjuk och därmed inte kan ställa upp och vara barnvakt till Emilia imorgon. Förbannat det halvdåliga vädret, för jag vill ha och behöver sol. Lyssnat på lille Emil som ordlöst sjöng (skrek) med glädje, själv omedveten om att de enda ord han hittills har lärt sig är "mamma" och "Totte". Tittat i min allra sista skolkatalog från mitt allra sista obligatoriska skolår och hittat någon jag inte hittade på den tiden men som jag nästan önskar att jag hade hittat då.
Jag känner såklart igen det mesta, men det är det där med sjögurkan jag fastnar mest för. Gud vad jag känner igen det! Men jag har ingen aning om varför! Kan du refresha mitt minne, dear?
haha jag skrattade gott åt allt det här. särskilt det där med mattelektionen! det var det sjukaste ever; som en vägg av bajslukt!!
AnnG: Haha, vi satt en grupp tjejer vid ett bord på 300-planet, du vet vid datorerna typ? Och så lekte vi det där roliga då man ska byta ut vissa ord eller delar av ord med "gurka" så det blir konstigt och helst lite snuskigt. ;) Vi kom bland annat på "Snövit och de sju gurkorna". Och så skrattade vi åt "Undrar hur det känns att rida en val" som Jessica (eller var det nån annan?) sa när vi skulle gå på planet till Polen. :D
Lina: Haha, ja jag förstår inte varför det luktade så!
Haha Ja juuuuust! :D Det var ju jag med på! haha Fattar inte att jag glömt det! haha
"Den lilla sjögurkan" var ju typ det bästa! Haha
HAHA! Vilka härliga minnen! Synd att jag kom in i bilden så sent, hade velat uppleva sjuka saker med er tidigare : ) men vi har ju iofs en massa tid kvar! Gymnasiet <3 Och ja, det var jag ; ) KÄRLEK!
Det här blogginlägget är typ hur fint som helst.
Tack kära Tilda!