Ebba och Emilia, två av mina brorsbarn, är snart två och ett halvt år och är så underbart lillgamla. De säger så roliga saker!

Som en dag, då deras mamma kom ner för trappan:
Ebba: Sena mamma, läge?
(Översättning: Tjena mamma, läget?)

Och en gång när vi var ute och lekte. Man kunde höra att det flög ett flygplan över oss, men det var för molnigt för att man skulle kunna se det:
Emilia: Slygplaa! Ja kan inte se, de ä molni ida tycke ja.
(Översättning: Flygplan! Jag kan inte se det, det är molnigt idag tycker jag.)

Ibland när de leker och man frågar vad de håller i handen, kan de grymta: De ä mitt snuuus! (Alltså: Det är mitt snus!) Jättebra att de har börjat snusa nu, precis när deras pappa har slutat. ;)

De kokar ofta kaffe vid sin leksaksspis som de bjuder på, och kryddar det nästan alltid med ketchup.

Jag tog en gång fram min mobil och visade några bilder. En gång kom det fram en bild på min systerson Totte, och då sa Ebba: Ja ässar Totte! (ässar=älskar), och sedan kom det upp en bild på vår hankatt Astor. Först trodde både Ebba och Emilia att det var en råtta, vilket de också poängterade. Men när jag sa att det var katten Astor, då sken de upp (de är ju galna i katter) och Ebba sa: Ja ässar henne!

I could go on forever... ;)

Och titta på dem, håll med om att de är världens sötaste! :)