Michael Jackson är död. Och jag som senast igår gick och nynnade på en av hans låtar. Nu finns han liksom inte mer. Hur konstig han än var, går det inte att ta ifrån honom att han var världens största popartist. En stor entertainer. Vila i frid.

Jag gillar Björn och Robert Gustafsson. Jag gillar Monty Python. Jag gillar mycket helt enkelt. Men om jag måste välja mina favoriter, då måste det bli Galenskaparna och After Shave. De är så fantastiskt smarta och roliga! Jag säger bara Macken, En himla många program, Gladpack. Det jag tycker utmärker detta gäng är deras underbara låtar och monologer. Här kommer en mängd videor från Gladpack, som gick på TV under år 2000.

Om fem minuter ska jag in till maskinen igen. Men än är det alltså fortfarande rast för lilla mig. Första nattskiften ever. Spännande värre. Vilken tur jag hade som on top of that även får jobba en timme längre än vad som var meningen. Tio timmar blir det totalt. Jag längtar till klockan slår 05.55 och en snäll människa byter av mig och jag får hoppa in i en bil som mamma kommit körande i. Ja, ni hörde rätt. Min mor insisterade på att få hämta mig klockan 6 på morgonen. Hon hade dåligt samvete över att hon inte skjutsade mig den bit jag hade att gå till jobbet idag. Den bit som tog fem minuter att gå. Min mamma är söt hon.

Förresten, kan inte Irland göra sin egen jäkla glass? 

Jag planerade för ganska längesen att skriva detta inlägg, men sedan tog Amanda upp ämnet och jag ville inte vara copycat. Nu kan jag dock inte hålla mig längre, då jag är väldigt nyfiken på om detta personlighetstest stämmer lika bra för er som det gjorde för mig. Testa er här och berätta om det fungerade. Var helt ärliga när ni svarar, annars blir det inte rätt. Men det förstår ni såklart själva.

Jag blev ISTJ (Introverted Sensing with Extraverted Thinking), The Duty Fulfiller. Jag har valt ut några exempel som jag tycker stämmer ganska bra in på mig. Ta det dock med en nypa salt. Det gäller att ha självdistans:

"ISTJs are very loyal, faithful, and dependable. They place great importance on honesty and integrity. They are 'good citizens' who can be depended on to do the right thing for their families and communities. While they generally take things very seriously, they also usually have an offbeat sense of humor and can be a lot of fun - especially at family or work-related gatherings."

"ISTJs tend to believe in laws and traditions, and expect the same from others. They're not comfortable with breaking laws or going against the rules. If they are able to see a good reason for stepping outside of the established mode of doing things, the ISTJ will support that effort. However, ISTJs more often tend to believe that things should be done according to procedures and plans. If an ISTJ has not developed their Intuitive side sufficiently, they may become overly obsessed with structure, and insist on doing everything 'by the book'."

"ISTJs have tremendous respect for facts. They hold a tremendous store of facts within themselves, which they have gathered through their Sensing preference. They may have difficulty understanding a theory or idea which is different from their own perspective. However, if they are shown the importance or relevance of the idea to someone who they respect or care about, the idea becomes a fact, which the ISTJ will internalize and support."

"The ISTJ is not naturally in tune with their own feelings and the feelings of others. They may have difficulty picking up on emotional needs immediately, as they are presented. Being perfectionists themselves, they have a tendency to take other people's efforts for granted, like they take their own efforts for granted. They need to remember to pat people on the back once in a while."

"ISTJs are likely to be uncomfortable expressing affection and emotion to others. [...] Once the ISTJ realizes the emotional needs of those who are close to them, they put forth effort to meet those needs."

"...They care deeply about those close to them, although they usually are not comfortable with expressing their love. The ISTJ is likely to express their affection through actions, rather than through words."

"Under stress, ISTJs may fall into "catastrophe mode", where they see nothing but all of the possibilities of what could go wrong. They will berate themselves for things which they should have done differently, or duties which they failed to perform. They will lose their ability to see things calmly and reasonably, and will depress themselves with their visions of doom."

"# Vast, rich inner store of facts which they rely on to understand problems which they encounter in their lives
# Profound respect for facts and concrete information
# Make decisions objectively, applying logic and rational thinking
# Dislike change, unless they are shown it's benefit in a concrete way
# Have strong opinions about the way things should be done
# Appreciate structured, orderly environments
# Have very high standards for their own behavior and the behavior of others
# Not naturally in-tune with other people's feelings"

"Extremely good (albeit conservative) with money"

"When the ISTJ gets involved in a disagreement over a point, they usually begin to attempt to recruit the other person over to their own point of view, fully believing that they are right, and that the other individual simply needs to understand the facts of the situation. In such situations, the ISTJ may or may not be right, but their confidence in their own "rightness" can shake the confidence of others involved. This habit can quickly turn conversations into "win-lose" situations, and can present a special problem in intimate relationships."

"Although their usual mode of being is very serious-minded, ISTJs like to have fun and let loose. They like being with Extraverts who are optimistic and fun-minded, although the E's enthusiasm may eventually get on the ISTJ's nerves."

Så, ge mig exempel på stycken i resultatet ni tycker stämmer väldigt bra in på er!

Sara, om Dougie P. aldrig skulle bli ledig har jag hittat the perfect substitute - Dougie E. Although, he might be slightly evil. Men se det från den positiva sidan - you get to be his Mini-Me!

Litegrann som filmen "Sliding Doors". Men bara en svag recemblance. Two versions of me; den ena fick en okänd snubbe medan den andra fick dear Channing. Channing!

Mah, jag hatar när det är för bra för att ever kunna vara sant. Jag menar, hör av er när ni har fixat drömversion-Channings nummer.

Emilia, Ebba och Julia fick håret klippt igår. På frågan hur de ville bli klippta förklarade Emilia för frisören att "Ebba vill se ut som farfar". HAHA!

Jag har oftast den uppfattningen att jag har bra självinsikt. Att jag känner mig själv, vet hur jag reagerar, vet hur jag mår. Dock kan dett vara väldigt skönt och nyttigt att prata med någon och få veta hur man blir uppfattad av andra. Då får man samtidigt än mer insikt i sig själv. Så var det för mig ikväll. Har haft ett långt samtal med pappa. Det är inte ofta jag brukar ha sådana samtal med min pappa, så det kändes bra. Samtidigt var det såklart jobbigt att prata om vissa saker. Det kändes också som att jag kanske gjorde honom orolig lite i onödan. Hur som helst var det ett givande samtal och när det gäller mig själv lade jag märke till att saker och ting både är sämre och bättre än vad jag trott.

Jag funderar ofta och mycket. Idag kom jag att tänka på att om mitt liv var en bok, skulle jag vara en sådan som hellre bläddrar tillbaka än framåt. Jag tänker att jag vill tillbaka till en tid då den enda smärta man lade vikt vid var ett blåmärke på armen eller ett skrapsår på knät. Man visste inte hur det var att ha ont inuti, att ha ont i själen. Det var en sådan härlig tid. Samtidigt är jag av den uppfattningen att jag tror att smärtan spelar sin roll i våra liv. Att den är viktig. Om man inte känner någon inre smärta nån gång, vet man inte hur det är att leva. Och man lär sig av smärtan. Man lär sig att hantera den, och man lär sig hur man ska göra för att det nästa gång inte ska göra lika ont. Eller inte göra ont alls.

När jag tänker på det här med att jag ofta ser tillbaka och önskar att jag verkligen kunde backa några kapitel i min bok, ja då blir jag ledsen på mig själv. Ledsen över att jag inte kan vara en positiv människa som ser alla möjligheter i framtiden. Visst är jag hoppfull och glad för att det finns saker där och väntar, men för mig är det svårt att känna enbart glädje och optimism. I min tankegång smyger det nästan alltid in ett spöke. Det där spöket ska jag dock kämpa mot så mycket jag orkar. För jag måste ju kämpa! Jag tänker ibland att jag inte orkar leva med mig själv, att det liksom är jobbigt att ha denhär personen i kroppen. (Det är absolut inte så att jag funderat på att ta livet av mig, utan det kan bättre förklaras med att det kliar) Men då ska jag tänka att jag måste stå ut. Det går inte att göra sig av med sig själv. Man kommer att få dras med den där personen resten av livet, så det så.