Je suis affreusement fatigué des hommes.
Jag orkar inte. Det finns bara en liten suck kvar av årets första inandning. Skrev precis efter nyår att jag ställer höga krav på år 2011 och att jag hoppades att det skulle klara mina krav. Hittills har jag blivit besviken. Å andra sidan har jag inte brytt mig förrän nu. Å andra sidan har jag börjat bry mig alldeles för sent. Och kanske bryr jag mig inte så mycket egentligen. Kanske är det bara en sårad stolthet, ett svidande myggbett, ännu ett slag mot självförtroendet som redan innan låg slaget till marken.
En dag kanske jag plötsligt upptäcker att jag är Julianne Potter. Men jag hoppas i så fall att jag kommer till insikt innan det går såhär långt.
Michael O'Neill: Kimmy says if you love someone you say it, you say it right then, out loud. Otherwise the moment just...
Julianne Potter: Passes you by...
Michael O'Neill: Passes you by...
Julianne Potter: Michael... I love you. I've loved you for nine years, I've just been too arrogant and scared to realize it, and... well, now I'm just scared. So, I realize this comes at a very inopportune time but I really have this gigantic favor to ask of you. Choose me. Marry me. Let me make you happy. Oh, that sounds like three favors, doesn't it?
Julianne Potter: I'm pond scum. Well, lower actually. I'm like the fungus that feeds on pond scum.
George Downes: Michael chasing Kimmy?
Julianne Potter: Yes!
George Downes: You're chasing Michael?
Julianne Potter: YES!
George Downes: Who's chasing you... nobody, get it? There's your answer. It's Kimmy.
Julianne Potter: I'm pond scum. Well, lower actually. I'm like the fungus that feeds on pond scum.
Michael O'Neill: Lower. The pus that infects the mucus that cruds up the fungus that feeds on the pond scum. On the other hand, thank you for loving me that much, that way. It's pretty flattering.
Julianne Potter: Except it makes me fungus.
Julianne Potter: Okay, alright, ALRIGHT! I kissed him! I... tried to steal him... I lost. He doesn't love me. He loves you. Kimmy, I haven't done much that I'm proud of the last three days. I'd like to take you to the church, so you can walk down that aisle and marry the man of our dreams.
Lite kärlek från år tjugohundratio.
Det fanns en tid då Ingenting kändes som Mycket Mer.
Har inte skrivit på länge. Borde fortsätta med dag-listan, men inte idag.
Det känns som att jag, om jag vill, inte är långt ifrån att påbörja något som jag längtat efter hela mitt liv. Det både lockar och skrämmer oerhört. Men å andra sidan ska jag inte förhasta mig.
Det känns som att jag, om jag vill, inte är långt ifrån att påbörja något som jag längtat efter hela mitt liv. Det både lockar och skrämmer oerhört. Men å andra sidan ska jag inte förhasta mig.
