Här är tips till er som inte har en aning om vad ni ska skriva på Alla Hjärtans Dag-kortet.

Från Bliss Magazine

Tom:
"Roses are red,
Violets are blue,
For the last three days
I have not done a poo!

I've eaten a curry
But it's not much fun
What goes in my mouth
Won't come out my bum!

I hope that you know
Just how much I love you
But not as much as i'd love
To do a number 2!"

Dougie:
"Happy Valentines Day

For today is the day men get to squeeze some boobies
and its classed as romantic!"

Imorgon ska pappa läggas in på sjukhuset. Jag vet inte vem som är mest nervös - han eller resten av familjen?

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!

Ursäkta mitt utbrott. Jag är bara väldigt orolig. Jag kommer inte att kunna tänka på något annat än detta, det vet jag...

Jag vill bara att allt ska vara över. Jag vill inte att någon ska behöva må dåligt, särskilt inte pappa.

I never knew you
But now I'm haunted by your past,
How long will this last?

I thought you loved me,
You say you love me,
Life's just a shadow that you cast.

And all my dreams come round in threes always
I'm independent but I'm tied to you
You lied to me, I'd die for you
But I can't read your mind.

I'm lost without you
An empty feeling deep inside
I want to run and hide

I'll let you use me
And just abuse me
But girl I want you to be mine

And all my dreams come round in threes always
Im independent but I'm tied to you
You lied to me, I'd die for you
But I can't read your mind.

And all my dreams come round in threes always
Im independent but I'm tied to you
You lied to me, I'd die for you
But I can't read your mind

No more running away är också väldigt fin...

Igår fick jag plötsligt en stor saknad efter The Sims. Det var så längesen jag spelade. Det är faktiskt ett himla kul spel. Många undrar vad det är som gör att det är så populärt. Jag tror att det beror på att man får skapa sin drömfamilj och kan styra varenda detalj i deras liv. Det är ibland en tröst att sjunka in i den där fantasivärlden där allt är precis som man vill ha det. Där finns inga problem som de vi har i verkliga livet.

Hur som helst så kan jag inte spela det eftersom vårt grafikkort på datorn är väldigt trött och segt. Annars skulle jag gärna spela, för det är kul att designa hus och styra andras liv.

...I need a different now.

Jag har tänkt på en sak. Att det finns vissa personer som man ofta jämför andra med. Så är det iaf ibland för mig när jag ser eller träffar en kille. Då jämför jag honom med Orlando Bloom. Jag vet inte varför egentligen...Det kan vara för att jag gillat Orlando så himla länge och att han verkar vara en så himla underbar person. Och man kan som sagt se ett mönster när det gäller vilken typ av killar jag dras till. Det skumma är dock att jag ibland drar iväg från det där mönstret och gillar någon som ser mer ut som typ...en blond surfare. Det är väl motsatsen till Orlando? Eller? Haha...Nu blev det lite of the topic här.

Hursomhelst så tänker jag ibland att "Nej, aldrig att jag väljer någon som är sämre än Orlando!" Men sen kommer ju det faktum att jag inte känner honom (newsflash!). Han kan ju vara värsta skiten. Då tänker jag istället att jag vill ha någon som är som min bror. Alltså, misstolka inte detta, vi är ingen incestfamilj. Det är bara så att jag vill ha en kille som är en lika underbar människa som min bror. Johan är nämligen världens bästa pappa (förutom kära fader Sten förstås) och trots att jag vet att det är svårt att hitta någon som är lika bra som honom, tänker jag åtminstone försöka! Jag tänker nog inte nöja mig med mycket sämre iaf....

Vem är din Orlando Bloom? Den där måttstocken du alltid använder?

Detta är en värld och den är orättvis! Var det inte meningen att du skulle finnas för alltid och förgylla filmvärlden?

Det var uppenbarligen precis vad jag trodde åtminstone.

Ja, jag är riktigt orolig. Pappa ska läggas in på sjukhus den trettioförsta januari. Jag vet att man ska tro och hoppas på det bästa, men jag kan inte tränga undan den där gnagande känslan av oro. Chansen att det skulle gå åt helvete är minimal, men som sagt så oroar man sig ändå! Jag vet att pappa kommer må så mycket bättre efter operationen om den lyckas - och det borde den göra, för vad tusan: farmor opererades för samma sak för femton år sedan och överlevde! Dessutom har läkarna blivit mycket bättre sedan dess, utvecklingen går ju framåt hela tiden.  

Livet är så himla oförutsägbart. Vi vet aldrig vad som kommer att hända imorgon. Men jag är hellre helt ovetande. Jag vill inte behöva oroa mig.

Japp, jag borde plugga och ska göra det alldeles strax, men hittade en rolig lista i en blogg och jag kunde inte låta bli. :P

3 bästa låtarna just nu: 
These Days -  Chantal Kreviazuk
Hands on me - Vanessa Carlton
No more running away - Air Traffic 

Tre låtar/artister/band du gillat mer än tre år:
Gyllene Tider
Abba
Ted Gärdestad

Tre svenska artister/band du gillar:
Sahara Hotnights
The Ark
Melody Club

Tre brittiska band/artister du gillar:
McFly
The Kooks
Lily Allen

Tre artister/band du tycker är överskattade:
Carola
Håkan Hellström - Sorry alla vänner som är stora fans, har helt enkelt inte upptäckt tjusningen (än?)
Metallica (aah, nu blir jag mördad)

Den mest otippade artisten/bandet på mp3:n/ipoden:
Hmm..Petter?

Några artister/band som aldrig kommer hamna i din Ipod/mp3:
Oj, hmm...nåt riktigt skrikit hårdrocks- eller metalband. Annars kan i princip vad som helst hamna hos mig. :)

Jag utmanar:
Alla som orkar svara på denna lista...vilket jag tycker borde vara de flesta, listan är ju så kort!

Jag är oduglig. Jag är fullkomligt jäkla oduglig! Jag vet ju att jag kommer att få sitta med skiten sista kvällen och då kommer jag verkligen ångra att jag skjutit upp det. Men alltså, jag orkar bara inte. Jag har kommit till den punkt då jag måste vara överstressad. Jag har liksom ingen lust att göra något alls som har med skolan att göra. Jo visst, jag pluggar hela tiden men det jag pratar om nu är att jag har skjutit upp arbetet med Staden och Framtiden där jag har två uppgifter att lämna in. Visst, jag har skrivit grundläggande punkter till reflektionen och jag har tittat lite på nätet till den andra uppgiften, men jag är lååångt ifrån klar - och jag mår så jäkla dåligt över det! Men jag SKA (och denna gång menar jag det) VERKLIGEN ta tag i detta imorgon. Jag har liksom bara känt att jag inte vill plugga på helgen utan slappna av och ha roligt istället. Är jag en dålig människa för det?

Jag behöver verkligen några lugnande och tröstande ord just nu. Bekräftelse på att jag inte är heeelt hemsk för att jag helt enkelt inte orkar.

...skulle jag flyga raka vägen hem, lägga mig i sängen och sova bort resten av dagen! Jag säger alltid till mig själv att "ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt", men det spelar ingen roll vad jag säger - jag somnar ändå vid halv tolv. Det konstiga är att jag är trött, men att jag helt enkelt inte kan somna. Hmm... Sömnproblem?

Jag vet att jag borde plugga nu, särskilt Staden och Framtiden. Men kan någon klandra mig för att jag helt enkelt inte orkar? Jag orkar inte med skolan! Jag är så förbannat trött på att alltid vara trött och stressad! Men jag vet att det bara blir värre om jag skjuter upp det, så jag SKA ta tag i det ikväll. Kan inte riktigt koncentrera mig här i skolan, jag jobbar bättre när jag sitter själv framför datorn och det är tyst och stilla omkring mig.

Som sagt, det ska bli skönt att komma hem sen. Ska nog sova lite innan jag pluggar. :)

Förlåt, men jag var bara tvungen att sno denna video från en annan blogg (xmcfly.blogg.se). Det är bara så himla kul! Det är så att i England har folket en tid gått runt och sjungit den fras som sjungs i videon. Fråga mig inte varför! De är en aning märkliga där nere. :P

...vilket innebär att jag ÄNTLIGEN ska gå på Step up efter ett uppehåll samt att jag inte kunde gå förra veckan. Det är gratis idag så man måste passa på. Sen blir det att pröjsa 300 kr för den kommande "vårterminen". Men det är iofs inte så farligt, särskilt inte eftersom de där 300 kronorna gäller för alla olika gympasorterna som ex. Boot camp. Hittills har jag bara varit med på Step up, tror nog att det kommer vara så även framöver. Känner att jag nog inte har tid att träna mer i veckan, jag skulle då bli ännu mer stressad än vad jag redan är...

Nu ska jag stoppa i mig en Pendelfrulle och ett äpple. Det är tråk-mat (urkonstig avlång korv med en form som en limpa samt pulvermos) i skolmatsalen idag så dit går jag inte. Snart är det historia också, sedan religion B och sedan bär det hemåt. Planerar att sova efter skolan, är trött. Vill ju orka med Step up ikväll!

Ciao

Nej, jag har inte vaknat på fel sida idag. Jag har bara inte vaknat alls, känns det som. Åh, vad jag vill sova. Jag gillar Sandy's idé om att de borde ha sängar på skolan som man fick hyra på håltimmarna. Det skulle vara jäkligt skönt! :)

Jag mår lite dåligt över att jag inte skrev den där reflektionen till Staden och framtiden igår...Marie vill ha reflektionerna "så fort som möjligt". Tror i och för sig inte att det är så många som har skrivit sin reflektion än, så det är kanske lugnt. Men ni som känner mig vet att jag ändå inte kan sluta oroa mig och må dåligt över det. :P

En totalt ointressant grej; trots att jag känner mig supertorr har jag idag, mot alla odds, otroligt lena händer. :P Att jag skriver detta tyder på att jag verkligen inte har nåt kul att berätta. Suck...

Är det något bra på tv ikväll? Om det inte är det, går jag och lägger mig tidigt. Jag är sååå trött!

Lite roligt är det mitt i det mindre roliga. Ska nämligen snart lägga in en massa härlig musik på min mp3. :) Känner att den behöver lite nytt. Eller, det är ju snarare jag som behöver lite nytt, men men. :P

Jag tänkte att ni som läser min blogg kanske har några tips på en bra låt eller artist? Det är alltid kul att upptäcka något nytt. :)

Måste förresten berätta att jag har blivit väldigt glad två gånger idag. Först var det Julia (två månader ung) som log mot mig när jag gjorde grimaser - hon är världens sötaste! ^^ Och några timmar senare ropade Ebba och Emilia på mig och bad mig komma ner. Då frågade mamma "Men vad vill ni göra med Madde då?" och då svarade Ebba "Pussas!". Och precis när jag kom ner så kastade de sig på mig och brottade ner mig och så låg vi där i en hög och gosade. Härligt! :D

I first saw you at the video exchange
I know my heart and it will never change
This temp work would be alright if you'd call me
You'd call me
I lay awake at night for you
And I pray

We'd cross the deepest oceans
Cargo across the sea
And if you don't believe me
Just put your hands on me
And all the constellations
Shine down for us to see
And if you don't believe me
Just put your hands on me

The subway radiates with heat
We've barely met and still I cross the street to your door

We'd cross the deepest oceans
Cargo across the sea
And if you don't believe me
Just put your hands on me
And all the constellations
Shine down for us to see
And if you don't believe me
Just put your hands on me

Someday when our stories are told
They'll tell of a love like this
When our descendents are all growing old 
A thousand years they'll be singing
Nah-nah, nah-nah, nah, nah, nah

We'll climb Tibetan mountains
Where we can barely breathe
I'll see the Dali Lama
I'll feel him blessing me
And all the constellations
Shine down for us to see
And if you don't believe me
Just put your hands on me
Your hands on me...

First saw you at the video exchange

♥

Jag har en känsla av att detta kommer att bli ett sådant inlägg som jag kommer ta bort sen när jag har fått distans till det hela. Det är nämligen så att jag har gått och tänkt på en sak hela veckan. Ni som läser detta, tolka inte mitt inlägg som att jag tycker synd om mig själv eller så. Det är inte så att jag suktar efter medlidande. Jag måste bara skriva av mig.

Jo, mamma har många gånger under åren som gått pratat om att hon och pappa var jätterädda för min hälsa när jag var sisådär åtta. Jag åt nämligen knappt någonting och de var rädda att det skulle utvecklas till anorexi, vilket det som tur var inte gjorde. Jag har alltid sett på den tiden som att jag plötsligt blev ganska kräsen med maten, men att jag ändå åt tills jag var mätt. Jag har liksom aldrig haft något minne av att jag inte ville äta.

För ungefär en vecka sedan frågade jag mamma hur hon och pappa uppfattade situationen, hur de märkte att jag förändrades. Hon berättade då att jag en dag när jag var åtta hade kommit hem från skolan och varit ledsen. När vi skulle gå på rast så hade någon ropat "Kom nu kortis så går vi" eller något liknande, och jag sa till mamma och pappa att jag ville vara lång och smal och inte kort och tjock som jag trodde att jag var. Jag har alltid varit kort, men aldrig tjock så jag vet inte vart jag kan ha fått det ifrån. Hur som helst; det läskiga med det hela är att jag inte har något som helst minne av detta, att jag skulle ha kommit hem och varit ledsen över att vara kort och tjock (!). Alltså har jag förträngt det, och då undrar jag; var det ett tecken på att jag verkligen var på väg att råka illa ut?

Det har aldrig varit så att någon har påpekat att jag är kort, men många gånger har jag hört orden "Men gud vad smal du är!". Något många inte verkar förstå är att det är lika jobbigt för en smal person att höra detta som det är för en överviktig person att höra "Men gud vad du är tjock!". Skillnaden är att det är väldigt ovanligt att någon säger detta rakt ut till någon som är överviktig. Däremot verkar det vara helt okej att ibland påpeka för någon att den är smal. Varför är det så? 

Jag kan då också säga att jag mådde ganska dåligt över att jag var väldigt smal när jag var yngre. Nuförtiden är jag inte lika smal och det är jag glad över. Jag kan dock inte sluta tänka på hur nära det var att allt blev fel...

Japp, jag är på gång igen. Jag har hittat ännu en kille som är för söt för sitt eget bästa. Denna gång är det James McAvoy, skottsk skådespelare. Jag ÄLSKAR hans dialekt, jag fullkomligt smälter. Hihi ^^

Jag såg ett avsnitt av Parkinson häromdagen (som förövrigt spelades in på min 18-årsdag den 22 september - WOHOO!) där Parkinson intervjuade James och det var så jäkla kul vid ett tillfälle. Det kan vara så att jag är den enda som tycker att det är kul, men men. Ni kan ju titta själva och se vad ni tycker. Jag tänkte länka till en kort video som bara har med det som jag tycker är kul och så en annan, lite längre för de som vill se mer av mr McAvoy. :)

I den andra videon ser man vilken bra kemi James och Kiera Knightley verkar ha. Åh, jag vill jättegärna se den där filmen, Atonement! Den har fått högsta betyg av kritiker så den verkar vara värd att se. :D


 

Hjälp mig! Jag är så förbannat trött. Jag orkar inte mer...

Whoever said that life was fair, when you live without a care?

Jag är kär! Haha, riktigt så seriöst är det väl inte men jag har hittat världens mesta gullplutt - Victor Hedman♥, ung ishockeystjärna. Han var med i JVM och är verkligen en jättebra back. Dessutom är han världens sötaste när de intervjuar honom. Jag vet inte vad det är, han är bara sååå söt. Jag kanske tycker det för att han är norrlänning. Norrlänningar är nämligen i en klass för sig när det kommer till att vara söta - titta bara på Charlotte Kalla, hon är så himla rar.

Hursomhelst, här finns en länk för er som vill veta vem han är. Det är från Lilla Sportspegeln för ett tag sedan. Jag vet inte om ni kommer att hålla med, men jag tycker han är hur rar som helst. ^^

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=969433

Nu är denna lista här för tredje gången. Förlåt om jag är tjatig, men det är helt enkelt så kul - tycker jag iaf. :) Dels är det kul att gissa flest rätt, och så kan man dessutom bland dessa ledtrådar hitta fina och fyndiga meningar att ha som PM på msn. ;)

Step 1. Put your playlist on shuffle.
Step 2. Post the first line from the first 25 songs that play, no matter how embarrassing.
Step 3. Strike out the songs when someone guesses correctly. NO GOOGLING/ANY KIND OF SEARCH ENGINE-ING.

1. I heard your song coming over the hill
2. I'ts been seven hours and fifteen days
3. So many times I was alone and couldn't sleep
4. Monday morning, hesitate; I can't get out of bed
5. I think of yesterday and all the times I've spent being lonely
6. Don't mind if you treat me bad again, I don't care anymore
7. It still feels like our first night together
8. Everybody's doing the brand new dance now
9. Don't blame your daughter, that's just sentimental
10. Ain't another woman that can take your spot my-
11. When you're down and troubled and you need a helping hand
12. With my parents out of town I've got all my buddies round
13. Kyle's mom's a bitch, she's a big fat bitch
14. Satt där i bilen, på vägen hem
15. I'm dreaming of a white christmas
16. Märk hur vår skugga, märk, Movitz mon frere
17. Wade in the water
18. Set the scene, I think I'm in love now
19. Yeah... Hum... Yeah... Uh... Excuse me
20. I can see it in your eyes
21. Miss Independent
22. Here comes the sun, doot in doo doo
23. Hold me, even though I know you're leaving
24. Can we try again
25. Is this a dream?

Det är bra konstigt att vissa låtar som har varit med förr dyker upp igen, medan det är många låtar som aldrig har varit med. Hursomhelst...

Gissa nu, kära nätnördar!

Jaha, då var lovet snart slut. Julen bara flög förbi, vilket jag tror de flesta håller med om. Vadfasen är det för svårt med att ta vara på sådana stunder? Varför är det så lätt att INTE ta vara dem? Ah, jag förvirrar mig själv. Hursomhelst, julen är en underbar tid och jag önskar helt enkelt att den kunde stanna lite längre...

Jag känner att detta lov har bestått av stunder då jag så att säga har tittat ner på mig själv från någon okänd plats och tänkt "Fan, du har ju inte gjort något nyttigt på hela lovet. Ta dig i kragen!". Varje gång jag har tänkt på de läxor som har legat och väntat har jag fått en stark vilja att antingen kräkas eller gråta. Jag är med andra ord skoltrött. Eller kanske inte skoltrött, bara rädd för den stress som alltid smyger sig på mig när jag gör något skolrelaterat. Igår (fredag) arbetade jag med mina läxor och är i princip klar med flera av dem. Dock har jag den värsta kvar - psykologiuppsatsen om Pippi Långstrump. Tack vare mammas hjälp har jag dock kommit (enligt henne) ganska långt. Det som återstår är dock att skriva själva uppsatsen, och ser man det från den vinkeln har jag väl inte kommit särskilt långt ännu. Jag ska försöka göra klart allt imorgon så att jag kan vara ledig på måndag som blir jullovets sista dag.

Något jag ska försöka göra under den resterande skoltiden är att tänka positivt. Frågan är om jag kommer lyckas med detta? Jag kanske helt enkelt är en pessimist?

Det finns ganska mycket som jag och Amanda ska se över inför hösten om vi bestämmer oss för att genomföra vår plan att flytta till England. Vi har länge pratat om detta. Från början var jag inställd på att jag ville plugga där, men sedan när Amanda sade att hon hellre skulle vilja jobba så började även jag tänka över det. Sedan har jag också tänkt att man kanske kan kombinera våra alternativ; att man kanske läser några kurser samtidigt som man har ett jobb. Det skulle vara ganska kul. Det bästa med hela grejen skulle vara att jag får använda engelskan "där den hör hemma" samtidigt som jag har en trygghet i att bo med min vän. Det skulle vara så himla kul om vi kunde göra detta, men det finns som sagt en massa saker som måste fixas. Vi måste hitta ett fint, säkert och billigt boende. Vi måste hitta jobb och eventuella kurser om vi nu vill läsa några. Gud, det är ju en massa grejer som måste ses över. Men om man som sagt bortser från dessa problem så känns det så himla kul! 

Nobody likes to lose their inner voice...