Plötsligt. Jag gillar förresten det ordet. Det är så mycket som plötsligt händer. Som plötsligt dyker upp. Mycket är ofta sådant man inte vill ha.

När inte ens musik på hög volym kan dränka det onda. När man får knipa ihop ögonen hårt för att det inte ska komma tårar. Är jag bara trött (jag är nämligen SJUKT trött nuförtiden) eller spökar något annat? Men.. klart det även är annat som spökar. Som vanligt. Jag skulle vilja uppleva en tid då inga spöken finns. Bara lyckliga bubblor.

Förlåt för allt detta. Förlåt för att jag aldrig kan lämna saker bakom mig eller låta nya saker vara så små som de är. Kort sagt: att jag aldrig kan bättra mig. Bli en människa som sprider glädje och kärlek♥, och inte sadness och mörker.

'cause you dance in my head, in my heart, in my hands