Om jag inte hade varit så lat - eller snarare; om jag inte hade varit så jäkla feg, skulle jag ha gått fram till pojken på Sainsbury's med den grå tomtenisse-mössan. Jag skulle ha kunnat berätta hur vacker jag tyckte han var. För han såg ut som min svenska stora crush - men ännu bättre. En downside var att han såg väldigt ung ut. Amanda och jag skämtade om barnarov, att han nog bara var en sådär tretton år gammal. Men sedan lastade han och hans två vänner upp öl på rullbandet. Och tomtenissen betalade. Så minst arton måste han ha varit. Och då blev det upp igen!

Och han tittade åt vårt håll. Och jag tyckte mig se att han log.

Suck... nu ska jag återgå till att ge mig själv örfilar för att jag är så sablans feg. Vi hörs!