Aj. Min mage. Jag åt precis ett äpple. Ändå känns det konstigt. Så det kan inte vara hunger. Men hunger, det känner jag å andra sidan så sällan att jag kanske inte känner igen det. Men nej. Jag är inte hungrig. Inte. Hungrig.

Nu ska jag sova. Det är inte bara magen som är konstig. Mycket annat. Vad har jag gjort med mitt liv? Vad ska jag göra för att det ska kännas bättre PÅ RIKTIGT?

Ibland är det ångest. Men sen finns det tillfällen då det är ÅNGEST. Oförklarlig ångest. Jag behöver inte ha ångest. Jag har för bövelen inget att må dåligt över. När ska egoistiska och självcentrerade jag förstå det?

Å andra sidan är jag inte självcentrerad hela tiden. Jag bryr mig väldigt mycket om hur andra mår. Men för det mesta har man bara sig själv att umgås med och då blir det ju lite tjatigt och enformiga svar när man frågar "hur mår du?". Man kan ju bara känna sina egna känslor och tänka sina egna tankar.

Nej, nu ska jag avsluta med att vända på steken. Jag behöver inte det jag tror att jag behöver för att må bra. Jag klarar mig med bara Madeleine. Och fantastiskt fina vänner och en underbar familj. Och musik, film, böcker och foto.

Framför allt behöver jag inte dig för att överleva. Du kan komma lite senare. När du vill, egentligen. Men jag ska inte ständigt vara ledsen för att du inte är här än.