Jag hade lovat mig själv att inte skriva om uppblåsta ting igen och framför allt hade jag lovat mig själv, samt en och annan vän, att inte längre blåsa upp saker. Nu är det dock så mycket som snurrar och som gör det omöjligt för mig att se något annat. Och jag har tyvärr så dåligt självförtroende att jag hänger upp mig på saker och personer. Och det är så oerhört lätt att platta till mig. Om och om igen.

Kanske hade jag på förhand föreställt mig ett oerhört trevligt och överdrivet scenario. Såhär i efterhand kan jag säga att det verkligen inte blev som jag önskade. Jag är en sådan människa som grubblar över och analyserar minsta lilla. Och jag kan inte få ordning på nånting.

Jag såg förbi mig själv och den fega lilla kråka jag annars är. Jag vågade. Men det tjänade ingenting till. Och jag kan inte komma fram till om det var jag som inte var önskvärd eller om alkoholen spolade bort allting. För saker och ting stämmer inte riktigt överens. Som ett uttalande om att "ingenting är omöjligt så länge [jag] arbetar för det" kontra det verkliga agerandet (le och dansa vidare) då jag försökte "arbeta".

Om någon kunde lugna mig och berätta precis vad allting betydde (eller hur lite det faktiskt betyder) skulle jag vara evigt tacksam. Jag var så arg mot slutet. Jag är fortfarande arg. På mig själv. Jag lovade. Det skulle inte bli såhär. Jag är nog en sådan som gillar jakten. Egentligen är dock en stor del av mig så rädd för att ta de första stegen, för jag vet inte hur man gör eller vad man ska säga - jag har ingen aning! Å andra sidan ökade bara känslan inom mig ju mer jag fick av det lilla som gavs. Jag vet inte vem du är men det verkar vara just denna faktor som gör att jag inte kan slita mig. Och jag vill så väldigt gärna att det ska finnas en möjlighet, en chans att du inte är riktigt den där personen jag fick se och som gjorde mig arg och besviken. Du ville väl dansa med dina vänner och fira - inte prata med nån efterhängsen liten tjej. Jag förstår det. Men jag önskar att du såg mig och att du gillade det du såg och att du kanske inte heller vet hur man gör. Eller så önskar jag att du kanske inser detta i efterhand.

Ja, jag hoppas det sitter någon där ute som minns och som kanske undrar vad man gick miste om.