Är så förkyld att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Det började med feberkänningar och en och annan hostning i lördags och både söndag och måndag är mestadels en dimma. I tisdags mötte jag Josse på stationen och det kändes som att jag var på bättringsvägen. Vi åt mat och såg på film med Tilda och Kristoffer och allt var fint, förutom att jag började hosta och snörvla. När J och jag återvänt till mitt rum misstänkte jag att jag kastats tillbaka till början igen och igår vaknade jag mycket riktigt med feber och sjukt vidrig hosta/snuva. Idag vaknade jag med falsk friskhetskänsla, för jag började ganska snabbt hosta och snörvla. Och när jag hade följt Josse till busshållplatsen och vandrade hemåt slog en stormliknande motvind till och det var som om någon försökte kväva mig. Jag hyperventilerade och hostade nästan upp mina lungor.

Gnäll, gnäll, gnäll. Jag är verkligen inte varken den första eller sista att vara sjuk men jag klarar inte av att en förkylning ger mig extra stress. Har nämligen inte orkat läsa nånting alls förrän idag. Då är det väl tur att jag hunnit läsa det mesta nu. Och jag står inte ut med att en förkylning också för med sig en obeskrivlig depression. Tack och lov att Josse har varit här, hon kan verkligen hålla mitt humör på topp hur jag än mår.

Nu ska jag försöka klara mig själv, undvika att bli ledsen. Äta lite mat. Läsa vidare, när allt jag vill göra är att sova.

Hoppas på att vara frisk, eller åtminstone pigg, på lördag då det är fest. Om jag äter apelsiner blir det nog bra.