Magkatarr? Något annat? Jag är så trött på det här; jag oroar mig och då blir det inte direkt bättre. Det är med största sannolikhet inget allvarligt fel på mig men det vore roligt om jag fick känna mig frisk och pigg på sommarlovet. Just nu känns det å andra sidan inte så mycket som ett lov eftersom jag mer och mer börjar känna press att skriva på mina uppgifter i sommarkursen. Det ordnar sig nog till slut, men jag gillar inte att jag alltid blir såhär när jag ska försöka prestera något. Ångest. Ser jag på mina betyg under universitetstiden (och även till viss del gymnasiet) så vet jag ju egentligen att jag kan. Det är bara irriterande ibland att inget kommer lätt för mig, att jag alltid måste anstränga mig och peta med detaljer för att det ska bli riktigt bra. Kanske tror jag i och för sig bara att jag måste peta med detaljer. Kanske har jag mer naturligt inom mig än jag trott. Det kanske blir bra om jag skriver och bara slappnar av. Undrar om jag nånsin kommer lära mig att göra det.

Nu ska jag äta middag. Tur att mamma och pappa finns här med bra matrutiner. Då kanske min mage blir glad igen till slut.