"Allt i Sverige är odörlöst och kulörlöst, propert rutat, vitt och skärt och lent i likhet med den underarmshud som är Pernillas."

Pressar mig igenom Montecore av Jonas Hassen Khemiri. Missförstå mig inte, den är hittills väldigt bra. Men jag läser så långsamt och har bara läst hundra av de totalt trehundrasextio sidorna. Är så stressad eftersom vi ska skriva en tretusenfemhundra tecken lång recension på boken innan torsdag kväll. Det vore ju helt lugnt om det inte var så att vi imorgon inleder en ny kurs som kommer läsas parallellt med denna. Och i denna nya kurs som heter Litterära dialoger ska vi läsa tre romaner varje vecka med seminarium måndag, onsdag och fredag. Jag kan bara läsa en sak i taget och därför känns det som att jag borde läsa klart Montecore så snart som möjligt för att istället kunna skriva recensionen på den och samtidigt prioritera läsningen av den andra kursens litteratur.

Och det där med recensionen. Jag har sådan prestationsångest. Hur gör man? Har någon tips på vad ni vill läsa i en recension? Har någon läst Montecore eller något annat av Khemiri och kan bidra med synpunkter? Snälla, säg att alla mina vänner är hemliga recensenter, redo med experthjälp! (Men det är såklart inget jag begär, som ni säkert förstår)

Kommentarer
Postat av: Elin

Jag har läst Montecore, men det var ett antal år sedan... Det uppenbara med Khemiri är såklart språket och på vilket sätt han utrycker sig, men jag tyckte även att bilden av Sverige och svenskarna var väldigt intressant. Om jag minns rätt beskriver han hur Sverige från början verkade som möjligheternas land, men sedan visade sig vara en besvikelse på många sätt. Det var som sagt ganska länge sedan jag läste den, minns inte så mycket mer än att jag tyckte om den!

2011-03-06 @ 16:53:56
URL: http://elinmariaelisabeth.blogg.se/
Postat av: M

Tack så mycket för din kommentar Elin! :)

2011-03-06 @ 16:59:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0