...man verkar ha feber (igen! vad i hela...?!) och det känns som att den sitter litegrann i hjärtat och inte bara i lederna.

En begynnande förkylning kanske kan förklara den dumma drömmen i natt och det faktum att jag verkar ledsen i delar av de två senaste inläggen. För jag är inte så ledsen egentligen, bara vältrar mig i nostalgi och what if-tankar (som vanligt då alltså). Verkar behöva sådana tillfällen, eftersom de inte tycks vilja utrotas helt.

Ska upp tidigt imorgon. Hoppas jag vaknar utan feber. God natt.