"Ni måste gå halva vägen var."

Det är så sant. Jag kan inte få någon annan att börja gå. Det spelar ingen roll att jag ville, och ibland fortfarande tänker att jag vill, chansa. Och så länge bara jag ville eller vill eller hur det nu är så fungerar det inte. Då blir det aldrig något möte efter halva vägen. Men det är ju självklart egentligen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0