det är inte svartsjuka egentligen även om det är det enklaste sättet att beskriva det. jag vet ju att det inte är något där. det är inte ens verklig oro. det är bara jag som värderar mig själv så lågt att jag tänker att jag kan bli mosad av vilken annan tjej som helst. det är så korkat för jag är hans och han är min. det vet jag mer säkert än något annat. jag tänker bara såhär för att jag drömde så dumt i natt och jag har aldrig varit så ledsen och krossad som jag var i den drömmen. men tur då att dum dröm bara är just en dum dröm. och att vara lite orolig hela tiden för att han ska hitta någon bättre är kanske bra ändå, för då tar jag honom inte för given (vad jag tjatar om det där "inte ta för givet". men det är ju så viktigt).